...
Chamonix
Chamonix och vita vidder
fågelkvitter sov mitt barn som
älskar snö jag vet ni och vill
se mig en minut och allt är
bara svamp och vatten stryka
håret taket är så ljuvligt
vitt med mörka stenstråk zebra
på en meters avstånd sträcka
armen känns men ändå inte
samma lycka den är evig
står där död och fågelkvitter
svarta vingar upp mot himlen
döden klär i vitt och sprudlar
vita vattenskummet bär en
klocka som hör allt runt halsen
ner mot lyckan svett i pannan
vita vidder vassa vindar
fågelkvitter jag bär nu ett
ur runt nacken den har inga
visare och bara en minut
av undervattensdrömmar
fåglar kvittrar om att stanna
pendeln jag är av av sten där
barn bärs varsamt darra klyva
skära ögonvitor darrmjölk
Chamonix och vita vidder
fågelkvitter kvittrar om att
stanna undervattensströmmar
snö på tungan lyckans brus har
rusat bort för mig och det var
viktigt från mig gallopera
nedför berget nu är inte
nog för mig det måste vara
riktigt våldsam skönhet vita
märrar hårda nävar splitter
is och fågelkvitter mina
avtal är nog brutna nu
jag måste känna livet
spraka slangar gallopera
zebra under mina hovars
sparkar såsom silver glas och
vatten döden ruska i min
man och jag är ensam här en
vacker dag så skaffa mörker
inga stormar lakan död en
söndagsmorgon svamp och vatten
rusar brusar blunda inte
det är någonting jag ändå
alltid hållit fast i varje
stund av liv och fågelkvitter
brusar blunda inte sov mitt
barn som älskar snö se dalen
är så dödligt vit jag vet ni
vita vidder och vill se mig
fågelkvitter Chamonix och
vita vidder fågelkvitter
vita vidder står där
kvitt
kvitt
vitt
vitt
viiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitt
...
...
...
Meanwhile in Texas
Låter sin tusenskönsträdgård få stå
dricker sitt kaffe och gör
någonting annat en morgondag då
hon vaknat på bättre humör.
Meanwhile in Texas är timmarna få
och folk tänder ljus utanför.
Stövlar med grepen till trädgårdens slut,
där nässlor än ängslas att sänkas
av liar och regn, där fanns daggmask förut,
och krälar där ännu kan tänkas.
Meanwhile in Texas slår näckrosor ut
kring ögon som längtar att dränkas.
Drömmer på djupet, lätt åldergrått blond,
om småmörtar, snipor och id,
sover med sensommarns starrstrån som fond
och objektivt sett samma tid
meanwhile in Texas går döden sin rond.
Snart ska en ond stund ta vid.
...
...
Guevaras pekoral
När frihetens kejsare läppjade rom
och stolt sög en cigarr i den ljuva
svalkan en natt i Havannas hamn kom
månen fram likt en lysande duva,
så vacker, så vacker, som vitaste vitt,
som en stram, stolt kolonn över viken,
och reste en väg till ett liv som var fritt,
detronerade skuggornas riken.
Ernesto
Guevara
För de fria folken.
Din brudklännings spetsar bjöd in till en fin
fest, men gäster och präst tog siesta.
Jag ser dig nu jämte Cobain och James Dean,
en ikon som besetts av de flesta.
Jag skakar maracas i sorgband ibland,
det är stilfullt och svänger förbannat.
Om Kristus och Presley såg lillkillens brand,
varför sjöng de då bara om annat?
Ernesto
Guevara
För de fria folken.
Rid vidare, frihetens riddare, rid,
än finns tid för fin tobak till taffeln.
Riv upp, rid i strid likt en fiktiv pellid,
snurra jordklotet runt på din gaffel.
Det öppnades korsdrag, statyer föll ner,
och när sanningens skönheter tryter
låtsas dess trotsiga blick vara mer
än en vinglös seraf klädd i myter.
Ernesto
Guevara
För de fria folken.
Tinkerbell drog en pistol mot sin nos,
trött på torrkokta, åmande choser.
Hon låg sen i blixtblod, en torr rosa ros,
död, förvriden, och knappt utan poser.
Jag vandrar vid stranden när månen gått ner
och stirrar i natten mot narren.
Han sitter där ännu, men allt man nu ser
är en döende glöd från cigarren.
Ernesto
Guevara
För de fria folken.
Ernesto
Guevara
Ta min sång.
...
...
